Åldersförändringar i gula fläcken

Vad är gula fläcken?

Det är ett 2-3 mm stort område på näthinnan. Inom gula fläcken finns det miljoner synceller tätt packade och det är tack vara att det finns så många synceller här som gör att vi kan se skarpt och kan läsa text. De synceller som ligger utanför gula fläcken ligger inte lika tätt packade och det är med dessa synceller vi har det perifera seendet.

Förändringar i gula fläcken ökar med åldern

Åldersförändringar i gula fläcken samt grå starr är de vanligaste orsakerna till synnedsättning i västvärlden för de som är över 60 år. Detta beror på att människor i västvärlden har mindre av pigment i ögonen än vad andra har i övriga delar av världen. Varför dessa åldersförändringar uppstår vet man inte i dagsläget.

Vad man vet är att det är viktigt att skydda syncellerna vid starkt solljus, dvs det är betydelsefullt att använda solglasögon.

Åldersförändringar uppstår inte endast i gula fläcken, utan kan såklart ligga utanför också. Men eftersom syncellerna inte ligger lika tätt packade på övriga näthinnan som i gula fläcken, så berörs inte synen av att det sker en nedbrytning av synceller på området utanför gula fläcken.

Age related macular degeneration

Ett annat ord för åldersförändring i gula fläcken är makuladegeneration, förkortat AMD (Age Related Macular Degeneration). Dessa åldersförändringar delas in i två typer; torr AMD och våt AMD.

Om man har våt AMD i ena ögat är det ca. 40% risk att det så småningom kommer att utvecklas AMD även i det andra ögat. Det andra ögat får då först den torra varianten. Därför är det viktigt att man årligen undersöker det friska ögat.

Man blir aldrig blind pga sjukdomen makuladegeneration i gula fläcken. Det är när syncellerna i gula fläcken bryts ned som orsakar att man börjar se suddigt.

Det kan hända att dessa åldersförändringar i gula fläcken kan pågå väldigt länge utan att man märker något, då hjärnan låter det andra friska ögat ”styra”. Det kan vara bra att man då och då blundar med ena ögat och sedan det andra för att se om det är någon skillnad på seendet.

Om skillnad uppstår så är det lämpligt att göra en undersökning hos en optiker i första hand, detta för att utröna vad orsaken kan vara. Det behöver inte vara åldersförändringar i gula fläcken som är orsaken.

synfel kan vara gula fläcken

Är du över 60 år och upplever att du börjar få svårt att läsa eller att du ser suddigt?

ögat och gula fläcken i genomskärning

Ögat och gula fläcken i genomskärning

Undersökning

Åldersförändringar i gula fläcken kan ses med bl a ögonbottenkamera eller OCT (Optisk koherenstomografi (eng: optical coherence tomography, OCT). Dessa undersökningar går snabbt att genomföra och gör inte ont. I vissa fall speciellt hos äldre kan man behöva droppa ett medel som vidgar pupillen.

Åldersinlagrade förändringar kan ses som gulaktiga prickar på näthinnan. Dessa prickar kallas för drusen och är slaggprodukter som syncellerna inte kan göra sig av med. Ju större dessa blir, desto fler synceller bryts ned och suddigare blir synen.

Ögonbottenundersökning kan utföras inte bara hos ögonläkaren utan även hos många optiker.

Man kan själv undersöka om man fått en svullnad av näthinnan genom ett sk. Amstler-test.

Det är ett enkelt test. Man fixerar blicken på en punkt mitt på ett rutnät. Detta gör man med ett öga i taget. Om rutnätet upplevs symmetriskt, dvs linjerna är raka och vinklarna mellan linjernas korsning är räta, då är det ok. Men om det vid något testtillfälle skulle uppstå att linjerna inte är raka då kan det bero på svullen näthinna och ögonläkarbesök rekommenderas.

Det kan finnas annan anledning till att raka linjer blir böjda utan att näthinnan behöver vara svullen, och det är en annan sjukdom i gula fläcken, makula pucker. Det är när det bildats en skrynklig hinna ovanpå gula fläcken. Den brukar opereras bort.

Torr AMD

Dessa torra förändringar av makuladegeneration är vanligast. De står för ca. 80-90% som orsak till åldersförändringar i gula fläcken. Endast ca. 10-20% av åldersrelaterad makuladegeneration leder till den våta formen. Torr AMD innebär att synceller bryts ned långsamt. Denna process kan pågå under många år. Synen blir successivt sämre med åren. Symptomen brukar oftast vara:

  • Försämrad syn. Sämre synskärpa och man ser mer suddigt med åren.
  • Svårt att känna igen ansikten. Ser inte vem det är förrän man kommer tillräckligt nära
  • Bokstäver faller bort och man kan få svårare att läsa.

Med en ögonbottenundersökning kan man se om det finns drusen. Att man har drusen inom den gula fläcken tillhör det naturliga åldrandet. Det är först när dessa drusen blir betydligt större och dessutom ökar i antal som de med tiden kan bryta ned så pass många synceller att det leder till försämrad synskärpa. Om man är över 60 år och upplever att man har fått sämre syn bör en ögonbottenundersökning genomföras.

 

Behandling torr AMD

I USA har torr AMD med drusenförekomst behandlats med en sammansättning av vitaminer och mineraler sedan 2001. Studier som AREDS (Age Related Eye Disease Study) har visat att man kan bromsa utvecklingen av torr makuladegeneration med en speciell sammansättning och mängd av vitaminer och mineraler, dvs ett kosttillskott, som behandling. Senaste studien publicerades maj 2013. Studien visade att hos 27% av ca. 8 000 patienter som följdes under 10 år, kunde man se att progressionen av de torra förändringarna i gula fläcken avstannade.

Detta medförde att många patienter inte fick en synförsämring, utan kunde behålla synen de hade vid studiestart vilket också förhindrade att deras torra makuladegeneration kunde utvecklas till den allvarligare formen dvs våt AMD. Studien utfördes av National Eye Institute, vilken är världens största forskningscentra vad gäller ögat och dess sjukdomar. National Eye Institute ingår i National Institutes of Health, vilken är en federal myndighet i USA.

Patienterna i studien som fick kosttillskottet med dessa vitaminer och mineraler, intog dessa tabletter vid måltid, morgon och kväll. De vitaminer och mineraler som intogs, inkl. dygnsdos var C-vitamin 500 mg, E-vitamin 268 mg, Lutein 10 mg och Zeaxanthin 5 mg samt mineralerna koppar 2 mg och zink 25 mg.

Att via kosten få i sig dessa mängder är en omöjlighet. Avokado är en av de frukter som innehåller mest E-vitamin. För att nå upp till ett dagligt intag av de 268 mg E-vitamin som krävs enligt AREDS-studierna så måste en person äta ca 80 avokados/dag. Luteindosen motsvarar att äta ca 10 kg tomater/dag. En intressant observation som även gjordes i studien var att överlevnaden var högre i den behandlade gruppen än i placebogruppen.

I stora studier har man sett att en kost med mycket antioxidanter, dvs mycket frukt och grönt förebygger risken att få makuladegeneration. Har man dock fått torr AMD med drusenförekomst så kan man inte äta den mängd antioxidanter som behövs för att bromsa utvecklingen av denna makuladegeneration.

I senaste AREDS-studien observerades inga biverkningar. Ej heller några problem med interaktioner med några läkemedel.

Dessa AREDS-studier har publicerats i alla internationella medicinska vetenskapliga ögonläkare-relaterade tidningar, inkl. svenska Läkartidningen. Även på alla ögonläkarkongresser världen över har resultaten från dessa studier presenterats.

 

Artikel med Professor Peep Algvere S:t Eriks ögonsjukhus.

Våt AMD (våt makuladegeneration)

Förutsättningen för att få våt AMD är att man har den torra varianten först och det har man då haft  under många år, inte ovanligt i upp till 10-15 år. Den torra formen med drusenförekomst har blivit så omfattande i gula fläcken att det medfört en inflammation i näthinnan så att den svullnat.

Ofta brukar ”krokseende” uppstå vid svullnad av näthinnan, dvs raka linjer som man såg tidigare, har nu blivit böjda i större eller mindre omfattning. Detta är en viktig varningssignal. Utifall detta uppstår plötsligt är det viktigt att snabbt komma till en ögonläkare för att utröna om det är en torr AMD som är på väg mot den våta formen av AMD eller om det är något annat som är orsak till ”krokseendet”.

När näthinnan i gula fläcken svullnar, kan det hända att det bildas nya blodkärl under svullnaden. Dessa nybildade blodkärl läcker vätska och blod. Blodkärlen är väldigt sköra och om de går sönder så kan en stor blödning uppstå. Denna blödning kan resultera i att synskärpan drastiskt försämras i det berörda ögat.

En våt AMD kan få ett väldigt snabbt förlopp till skillnad från den torra varianten som utvecklas långsamt.

 

Behandling våt AMD

Våt AMD behandlas sedan 2007 med läkemedel som via en kanyl sprutas in i ögat. Idag finns det flera olika läkemedel som används. Denna behandling utförs av ögonläkare. Ibland skiftar man läkemedel för att få bättre effekt. Läkemedlet medför att nya blodkärl i makula som nu är svullen, inte läcker lika mycket vätska eller blod och i bästa fall kan läkemedlet få de nya blodkärlen att dra sig tillbaka, dvs tillbakabildas, vilket medför att svullnaden lägger sig och de böjda linjerna åter blir raka.

Vid behandling börjar man alltid med 3 injektioner vid 3 olika tillfällen i det berörda ögat, för att se om man får någon effekt. Efter 3:e injektionen beslutar ögonläkaren om det är någon idé att fortsätta med flera sprutor eller om man skall prova med något annat läkemedel. Vid lyckad behandling lägger sig svullnaden och den våta makuladegenerationen återgår till torr makuladegeneration. Det finns de som kontinuerligt tar sprutor under flera år för att hålla våt AMD i schack.

I USA rekommenderar National Eye Institute att personer över 60 år årligen skall genomgå en ögonhälsoundersökning. Detta för att upptäcka ögonsjukdomar i tid.

åldersförändringar i gula fläcken

Bilden ovan visualiserar hur torr och våt AMD kan upplevas. Klicka på bilden för att förstora.

Vanliga frågor om gula fläcken

Vanliga symptom är bl.a.:

  • Du har fått sämre syn. Försämrad synskärpa med åren och man ser mer suddigt.
  • Problem med ansiktsigenkänning på avstånd
  • Svårt att läsa. Problem med att bokstäver faller bort när man läser.

Symptomen kommer ofta över lite längre tid, men det går att fånga upp diagnosen genom en undersökning hos optiker eller läkare.

Om du kan köra bil eller ej beror helt på hur diagnosen påverkar dig och hur pass stor din synnedsättning är. Rådslå med din läkare eller optiker om du är osäker.

Som tur är finns det hjälp att få om man fått diagnosen våt eller torr AMD. Det finns effektiv behandling i form av t.ex. injektioner vid våt AMD och också naturliga hjälpmedel i form av kosttillskott vid torr AMD. Hör med din läkare eller optiker kring ev. behandling.

Det man vet idag vad gäller riskfaktorer för åldersförändringar i gula fläcken är:

Ålder

Sjukdomen AMD är ovanlig hos människor under 65 år. Enligt välkända Framingham Eye Study ligger risk för AMD på 1,6% för de mellan 52 – 64 år. 11% för de mellan 64-74 år och ca.28% för de mellan 75 – 84 år.

Ärftlighet

Om det finns nära anhöriga som haft eller har dokumenterat försämrad syn pga AMD/åldersförändring i gula fläcken, är det av vikt att göra en ögonhälsoundersökning.

Rökning och övervikt